Solfager

Session 14

Action In the Slott

Återigen anländer hjältarna bara några minuter för sent. En jättestor ödla har krossat gallergrinden in till slottsträdgården men blivit dödad av slottsvakterna, som nu håller på att mota ut folk som tagit sig in. Allt verkar för övrigt vara lugnt, men precis efter att Keyzl-Teyrs kogg förtöjts vid prinsessans sovrumsbalkong så hörs brak och skrik och explosioner långt inifrån slottets djup.

Hjältarna rusar till handling och finner en rökfylld balsal med stadens finaste folk utklädda i maskerad-dräkter till Avandras ära. Drottningen är halvt avsvimmad men lyckas klämma fram att de Grå har kidnappat prinsessan! Riddar Beatrice fyller i att de använde rökbomber och i villervallan lyckades de föra bort prinsessan. De försvann ner i källaren och vidare ner i katakomberna. Ett halvdussin av Silverdrakriddarna följde efter. Doris rusar fram och säger att den förste som sprang ner var Rickard, den dåren! Hon ber hjältarna hålla utkik efter honom, vilket de lovar att göra.

Katakomberna i den här delen av staden är avsedda för kungafamiljen och andra högt uppsatta personer, vilket märks på att allting är mer utsmyckat och snofsigt. Sällskapet tar sig fram genom gångarna i flera minuter och följer olika spår eller instinkter som leder dem på rätt väg. Snart hör de stridslarm och finner en sektion av korridorer som är uppfylld av Grå lönnmördare och silverdrakriddare i vild batalj. Med bara några smärre hinder när de Grås rökbomber förblindar dem lyckas korsfararna till slut besegra dem alla. Silverdrakriddarna är såklart tacksamma och följer med dem.

Rickard undgår med nöd och näppe att bli av med huvudet när han snubblar fram ur en nisch för att hälsa på dem. Han hade gått vilse och det var ren tur att dom hittade honom. Alla insåg att han inte kunde gå tillbaka på egen hand så han fick också följa med. Silverdrakriddarna tyckte att han var en modig ung man som på egen hand försökt rädda prinsessan. Rickard muttrade något om att han ville hämnas på de Grå som mördat hans vänner.

Till slut hade man lyckats göra en kringgående manöver och komma runt de Grå som var på väg till en tunnel de preparerat i förväg till att kollapsa. Istället fann de tunneln full av paladiner och hjältar som tog dem med överraskning! Lönnmördarna blev effektivt nedgjorda, till och med prinsessan fick in en snyting som sänkte en av dem efter att Keyzl-Teyr skurit av hennes rep.

När allt var över så sjöng Keyzl-Teyr en sång till prinsessan för att locka henne med på äventyr. Det visade sig onödigt för prinsessan var redan sugen på att följa med dem! Hon ville bort från slottet och sin mor som var i hennes ögon överdrivet beskyddande och inbillade sig faror överallt. Silverdrakriddarna ville inte höra på sådana dumheter. De skulle föra henne tillbaka till slottet och därmed basta. Lite diskussion tog vid där Kurelie tyckte att prinsessan hade ju allt hon kunde önska sig i slottet, varför ville hon lämna det? Prinsessan ansåg att hon hade allt utom frihet. Efter en lång debatt som nästan slutade med våld när Keyzl-Teyr började fundera på att klubba ner paladinerna så bestämde prinsessan att hon inte tänkte spendera resten av sitt liv i en katakomb. Hon följde med riddarna hem trots allt.

På vägen tillbaka till slottet visar det sig emellertid att hon har en plan. När Keyzl-Teyr smyger sig fram och gömmer sig i hennes hår förklarar hon: “Jag tänker låtsas att jag går med på att åka till Sommarlandet. Ni kommer att bli beordrade att eskortera mig, och då, ja, ni förstår…” Keyzl förmedlade planen till de övriga, som mottog den med blandade känslor, eller i Oskars fall, sammanbiten tystnad.

Drottningen blev såklart överlycklig av att återfå sin dotter oskadd, och deklamerade att efter alla deras bedrifter så vore det en förolämpning att försöka tacka dem ordentligt här och nu. De förtjänade en egen fest där alla skulle få veta vad de gjort så att de kunde bli belönade som de förtjänar. Hon förklarade maskeraden och Avandras dags-festen som över, och alla ädlingarna troppade av, fast många av dem stannade till för att skaka hand med hjältarna eller åtminstone få en bra titt på dem.

Revolutionen var avstyrd och krisen var över för den här gången.

Comments

> När allt var över så sjöng Keyzl-Teyr en sång till prinsessan för att locka henne med på äventyr.
> Det visade sig onödigt för prinsessan var redan sugen på att följa med dem!

Att sjunga är aldrig onödigt! :-D

Session 14
FredrikSvanberg

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.